På vägen hem från staden igår började Lila plötsligt skratta. På min fråga om varför svarade hon med en beskrivning av hur det var en snäll sak att göra att folk satte tappade vantar på pinnar vid vägen så att de var lättare att se och någon kanske skulle känna igen sin vante. Sedan sa hon att det antagligen var anledningen varför man brukade sätta sina fienders huvuden på pinnar - "Har någon tappat den här?"
På ett sätt låter det väldigt vettigt i min hjärna. Kanske inte nödvändigtvis till kroppen som tappade huvudet, men till de som finns kvar av fienders folk: "Har någon tappat de här tror ni? Känner någon igen de här? Ja? Då ser ni vad ni har att räkna med."
Samma sak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar